Lägerliv med teknik i kubik

Efter 4 dagars läger i Torsby summerar jag upplevelserna – har haft det riktigt bra. Vi kom fram till Torsby i måndags förmiddag och åkte hem efter lunch på torsdag.

Morgonpromenad med Fryken skymtande i bakgrunden

Sammanfattningsvis har detta hunnits med:

Silvertejp är bra till mycket!

*12,5h träning

*8 träningspass

*5,5h skate

*5,5h klassiskt

*1h styrketräning beståede av cirkelträning utomhus inkl. korta skidgångsintervaller

*1 fotbollsmatch

*2 stycken tupplurar efter lunch

*2 stycken morgonpromenader (rekommenderades av coachen - otroligt skönt när kroppen är seg efter gårdagens dubbelpass för att vakna och få igång kroppen innan frukosten)

*1 styck silvertejp-lagning (min skatepjäxa köptes begagnad och har typ 15 år på nacken)

Morgondagg

*12 kulor glass på valbergsängens glassbuffé efter lunchen (totalt, inte per dag även om det var gott...)

*Oräkneliga varv i tunneln (första passet räknade jag till 15 varv á 1,3 kilometer)

*2 vasaloppssegrare (Jörgen Brink och Sandra Hansson, bytte några ord med båda och såg dem åka måånga varv)

*Testat 3 olika par skateskidor (flera leverantörer var på plats i tunneln då det var materialtester för sporthandlare under veckan.

*1 teknik-aha-upplevelse med det obligatoriska tillhörande fånleendet

Teknikfokus var ju utlovat och jag har fått massor med mig på den fronten. Vi körde både klassiskt och skate olika dagar och det var väldigt givande på olika sätt. Både på skate och klassiskt körde vi några teknikpass som byggdes upp genom att först göra olika övningar såsom att glida extra länge på varje tag, köra tre gånger med tryck och tre gånger lugnt, överdriva höftrotation/höftförflyttning i sidled, justera stavisättningen på stakning på olika sätt, staka med endast mage eller endast armar och den gamla favoriten staka med frånskjut utan stavar. Detta kör vi en bit kanske 100 meter eller så för att sedan öva balansen genom att åka mycket på en skida på tillbakavägen. Efter dessa övningar körde vi en del sprintrace i par i olika tekniker. Syftet med detta är inte att vi ska se vem som är bäst utan det är ett tillfälle att analysera och inse var man har sina styrkor respektive svagheter gentemot andra. Det är både kul och väldigt nyttigt. I mitt fall behöver jag öva mer på starter och har min styrka i stakningen.

Start i sprintrace - nåt jag ska öva på!

Som Bambi på hal is - jag håller på att bygga upp relationen till skate

Efter övningarna körde vi själva i tunneln och däremellan fick vi hjälp av tränaren med tekniken, mycket filmning blev det vilket är kanon för att ta in hur det egentligen ser ut, det är ju oftast inte samma som det känns. Jag hade knappt åkt skate innan jag kom till Mora, kanske 10 pass totalt på snö under förra säsongen och 3 rullskidpass så där var det mycket basic träning för min del. Dels att överhuvudtaget lära mig växlarna – tvåan hade jag stora problem med hur det egentligen ska gå till – och dels att våga balansera och verkligen flytta vikten från sida till sida. I skate ska ju höfterna inte rotera utan bara flyttas från sida till sida, något jag verkligen får jobba vidare på, speciellt i tvåan har jag lätt att liksom vika mig istället för att skjuta höften åt sidan och hålla emot så att tryck framåt skapas. Det blev en hel del frustration emellanåt och jag blev påmind om hur det känns att vara nybörjare inom ett område. Det är ju nu 4 år sedan jag för första gången gick på teknikkurs i klassisk skidåkning och jag har lite grann glömt hur svåra vissa saker tedde sig då…

I den klassiska tekniken var nivån på tekniktipsen en helt annan, där handlar det nu för mig mer om tajming och känsla än hur rörelserna sker. Jag hade mest fokus på diagonaltekniken och att få till trycket så att det blir fart på åkningen. Balansen och rörelserna kändes oväntat bra efter nästan 6 månader utan snöträning, men tajmingen för att få till tryck och verkligen skapa fart saknades. Med hjälp från Minatti och en del övande bakom duktiga klasskompisar (ett jättebra sätt att lära sig teknik är att hänga på någon som är bättre och hålla samma rytm och härma) hände det plötsligt! Jag skapade fart. Ett stort leende avslutade det passet. Tydligen ska man avsluta när det är som roligast och så blev det även för lägret i stort, trots dubbla pass och tunnelns inte alltför inspirerande betongväggar var jag inte alls sugen på att åka hem efter lunchen på torsdag. Då styrde jag kosan mot Arvika för att passa på att besöka familjen när jag ändå var i krokarna.